Hoppas, hoppas

I dag ringde jag till operationssamordnaren eller vad det nu kallas på Östersunds sjukhus. Snacka om att nästan få tunghäfta. Jag presenterade mej och började framföra mitt ärende, då människan i andra luren säger: Du ska opereras nästa torsdag, hon höll just på att gå igenom mina papper. Behövde inte ens säga personnummret. Hoppas, hoppas och att inget kommer ivägen.
Har fått en krycka idag, har så ont i knäet nu och kan inte gå så långa sträckor itaget. Har ont i vänster fot och höger knä så jag vet inte vilket ben jag ska halta på. Vi var till Sundsvall i lördags. Bestämde i förväg vilka affärer jag skulle gå på i Birstahuset, det blev 5 st. Emellan dom besökena tog vi en kaffepaus och det finns bänkar lite överallt jag kunde sitta och vila en stund på. Vi var in på ÖB och Rusta, där använde jag kundvagnarna som stöd..... Sen gick vi genom IKEA och där satt jag nog och vilade i varenda stol, fåtölj och soffa. Till saken hör också att jag äter väldigt starka smärtstillande piller, och dom hjälper knappt.
Det har varit en lång resa att acceptera att det är så här, och det är väldigt påkännande att inte kunna göra det man vill längre. Måste planera med mediciner, allt tar mycket längre tid. Och något som gör mej väldigt besviken är att jag inte kan gå en runda med barnbarnen i vagnen, vågar inte vara ute med dom då jag inte hinner med i deras framfart.
Har en sån tur att min sambo grejar och donar med det mesta här hemma, han är helt enastående.

Ha de´